:: enhörningen och katten - den färdiga dynan ::

yllebroderi - enhörningen och katten

Det här är första yllebroderiet som jag ritat på ett ganska bra tag och det var riktigt roligt att vara igång igen och jag är supernöjd med slutresultatet! Under några veckor i januari till februari broderade jag intensivt på dynan som jag döpt till enhörningen och katten. Eftersom den är en present till min svåger som fyllt 50 år så hade jag en deadline att jobba mot, lite stressigt men ändå väldigt roligt. Fotona togs i all hast innan 50 årskalaset och saknar tyvärr skärpa men ni får hålla till godo med det som blev.

yllebroderi - enhörningen och katten

Det här är min allra första dyna som är broderat på rött bottentyg vilket både har varit superkul att jobba med ny färg men också otroligt frustrerande eftersom färgerna beter sig helt annorlunda när man broderar på rött jämfört med svart. Som grädde på moset hade jag också bestämt mig för att jobba med ett gäng nya färger som jag aldrig tidigare använt vilket definitivt inte gjorde saken lättare. Kompositionen består av många små detaljer vilket gjorde att broderiet gav ett plottrigt uttryck om inte färgerna hängde ihop på rätt sätt.

yllebroderi - enhörningen och katten

När jag nu ser färgerna så känns allt frid och fröjd och magkänslan säger att det är bra. Det är svårt att förstå vilken vånda jag kände när jag testade mig igenom hela färgpaletten och ingenting stämde. Desto konstigare att jag nu knappt minns varför jag våndades så mycket. Flera kvällar kämpade jag med val av stygn på enhörningen innan den slutligen fick bli broderad i plattsöm.



yllebroderi - enhörningen och katten

Redan vid första skissen på dynan hade jag bestämt att det inte skulle synas att det var en 50-årspresent. Det skulle med andra ord inte finnas hans namn och datum inbroderat. Däremot vill jag att den skulle vara personlig. Längst ner finns därför min syster och svågers tre pojkar uppradade och  i hörnen högst upp finns äpplen som representerar Österlen där de bor.

yllebroderi - enhörningen och katten

yllebroderi - enhörningen och katten

yllebroderi - enhörningen och katten
Bottensöm, nätbotten med diagonal trädning
yllebroderi - enhörningen och katten

yllebroderi - enhörningen och katten

yllebroderi - enhörningen och katten

Baksidan. Bolstervaret är köpt på loppis i Simrishamn för några somrar sedan. Jag har köpt flera bolstervar på loppis där för att det är så roligt och fint att ha ett gammalt bolstervar på baksidan istället för ett nytt tyg. Innerkudden är Engmo dun, med svensk fjäder, inköpt på Tygverket i Stockholm (med förvånansvärt bra utbud av fjäderkuddar i olika storlekar).

yllebroderi - enhörningen och katten

:: enhörningen och katten ::



Undrar du vad jag gjort hela januari och halva februari eftersom bloggen ekar tom? Jo mestadels har jag sytt på det här broderiet som blev klart i söndags. Jag har även färgat shiborimönstrad indigo, stickat på en islandströja, börjat sticka på ett par sockor, åkt längdskidor, besökt Tyg och otyg-Ida i Falun tillsammans med Josefinast och nu i helgen får jag besök av en hel hop med fina textilare som jag lärt känna via bloggar och instagram.

:: Recension - Sy väskor vackra som smycken ::

Sy väskor - Helena Bengtsson

Sy väskor vackra som smycken av Helena Bengtsson är en ny bok från Hemslöjdens förlag som har boksläpp nu till helgen på Syfestivalen i Stockholm. Förra veckan fick jag hem ett exemplar för att recensera boken. Under veckan har jag plockat upp den bläddrat, läst och tittat på de fina bilderna. Författaren Helena Bengtsson är en ny bekantskap för mig; genom bokens förord och hennes hemsida får jag reda på att hon arbetar mycket i skinn och läder, vilket tydligt satt sina spår i boken som innehåller en hel del sådant.

Sy väskor - Helena Bengtsson Bokens väskor bygger på och inspireras av gamla kjolsäckar/kjolväskor. Den innehåller tydliga bilder, ritningar och beskrivningar på hur man fållar och syr fast handtag med mera. Mönstren i boken är en blandning av mer traditionella mönster och sådana som drar åt det moderna hållet med jeans- och reflextyg. Skarvsömsväskan på bilden ovanför blev jag väldigt förtjust i. Själv gillar jag definitivt det traditionella bäst!  Om ni hängt med länge på bloggen så minns ni kanske att jag för några år sedan sydde några kjolväskor (här och här) inspirerade av det gamla sättet att sy och bära dem runt höften.

Sy väskor - Helena Bengtsson
Enkla och tydliga illustrationer på hur man syr hörn

Sy väskor - Helena Bengtsson

I början av 2016 gick Peter och jag en skinnsömnadskurs tillsammans men har nästan inte sytt varken i skinn eller i läder sedan dess. Nu blir jag riktigt sugen på att ta upp skinnålarna igen för att sy den enklaste skinnväskan. Modellerna på väskorna är enkla så de flesta skulle jag kunna sy utan beskrivning. Den stora behållningen med boken för mig är just läder-, skinnsömnaden och alla detaljerna som jag inte skulle kunna klura ut själv; så som hur man syr öglorna väskan här nedanför. Det är sådant jag går igång på. 

Sy väskor - Helena Bengtsson

Precis som böckerna från Hemslöjdens förlag brukar vara är den både gedigen, inspirerande och ganska så saklig. Boken innehåller vackra och tydliga bilder, korta beskrivningar om material, teknik, ursprung och Helenas filosofi om väskan och hur den kom till. Boken fokuserar på hur man konstruerar mönster till olika typer av väskor snarare än dekorationerna, vilket passar mig eftersom jag gärna ritar egna broderimönster. Jag gillar starkt att de flesta väskorna är handsydda eftersom det ger så himla mycket mer känsla än det maskinsydda.

Bra att veta: Det krävs en kopiator för att kunna förstora mönstren i boken eftersom den inte innehåller några mönsterark. Eller om man ritar på fri hand utifrån angivna mått.

Sy väskor - Helena Bengtsson
Toffelväskan på bilden nedan är en favorit ur boken.

:: nyårskrönika 2016 ::


En sammanfattning av slöjdåret 2016 är på sin plats nu när vi redan kommit två veckor in på det nya året. 2016 var året då jag efter en tids arbetssökande fick jobb i Västerås och blev pendlare. Det har satt stor prägel på mitt slöjdande eftersom jag stickat massor med små plagg som sockor, vantar och barntröjor eftersom det är enkelt att ha med sig och göra på tåget. Att det blivit mer stickning under 2016 beror också på att soffan här hemma långt ifrån  rymmer alla mina broderade dynor och därför har det känts mer meningsfullt att sticka barntröjor till familj och vänner för att mitt slöjdande inte bara ska vara för nöjes skull utan faktiskt komma till användning


Året inleddes med att min ruta i projektet att återskapa ett broderat, medeltida intarsiatäcke, så kallat guldskinnstäcke, blev färdigt. Se mina processbilder här och beskrivning om projektet på Historical textiles.

I februari gick Peter och jag en kurs i skinnsömnad. Under hela året har jag varit sugen på att lära mig mer och sy mer i skinn och läder men det har tyvärr inte blivit mer än marsman och denna lilla låda.


När häggen fällde alla sina blomblad var mitt första verumbroderi med lodjur klart. Älskar det!




I somras fick en av mina bästa vänner sitt första barn och jag gick all in för att ge henne något slöjdigt i present. I somras fick lilla M en kofta, en tröja och denna filt och vid hennes dop i höstas fick hon ytterligare en tröja eftersom hon vuxit ur de två första. Sammanlagt under året har det blivit sju baby- och barntröjor.


Efter sommarsemestern kom en liten skatt hem till oss nämligen katten Ghibli. Vi adopterade honom från ett katthem utanför Stockholm och han gick rakt in i våra hjärtan. Finaste katten som vi gullar med, busar med och lägger örat mot hans mage för att höra honom spinna. Så underbart!



Under sensommar till tidig höst monterade jag hop en broderad mössa, stickade, nålband och broderade vantar. 






Under höstens första månadader monterade jag även den heliga familjen och började sticka på min nu välanvända Charlotte cardigan av egenspunnet garn. Kanske tar den hem vinsten av årets slöjdigaste alster. Att sticka en hel kofta av egenspunnet garn var verkligen en slöjddröm som gick i uppfyllelse.




I december gjorde jag denna peppiga och kitchiga julkulekrans (som jag borde ta ner från ytterdörren eftersom julen officiellt är slut) och ett par julstrumpor till min kusins små barn.


:: processbilder för verumbroderiet ::

Verum goes yllebroderi

I mitten av oktober förra året tryckte jag upp ett nytt verumbroderi. Mönstret, eller snarare illustrationen är precis som mitt förra verumbroderi gjord av Maja Sten. Ni kanske minns att jag mejlade och frågade henne vintern 2016 om jag fick använda hennes illustration till broderi, och det fick jag.

Verum goes yllebroderi

Det känns som att jag jobbat på broderiet i en hel evighet men det är faktiskt mindre än tre månader och jag har stickat en hel del under tiden. Eftersom jag å det grövsta försummat att lägg upp processbilder här på bloggen kommer här ett uppsamlingshit av instagrambilder och riktiga kamerabilder. Prickningen och överföringen av mönster gick riktigt bra med alla yttepyttedetaljer.

Verum goes yllebroderi
 Verum goes yllebroderi
Verum goes yllebroderi

Som vanligt började jag med de delarna som var roligast - i det här fallet ögonen och yoghurtburken. Ögonen är jag verkligen supernöjd med och det känns verkligen som man blir utstirrad av björnen med de gula irisarna.

Verum goes yllebroderi

Verum goes yllebroderi
  
Verum goes yllebroderi

Det var minst sagt ett digert arbete att fylla hela björnens ansikte med klyvsöm. Fastän jag verkligen är förtjust i maffigheten i uttrycket så var broderiet inte särskilt stimulerande och det var förmodligen därför det gick så långsamt framåt.

Verum goes yllebroderi

När björnens ansikte var färdigt kastade jag mig med glädje över att brodera mössan. Älskar färgerna i mössan och jag var otroligt sugen på att brodera i en annan färg en blått.

Verum goes yllebroderi

På bilden nedan ser man att jag sprättat bort det vita garnet på mössan. Några detaljer på broderiet har jag sprättat flera gånger innan jag insåg att det inte gick att få med allt finlir med det grova ullgarnet. Att rationalisera bort detaljer för att få ytstrukturen skulle synas utan att bli plottrig var ett riktigt bra beslut.

Verum goes yllebroderi

Verum goes yllebroderi

På fotona ovanför och under kan man se två olika sätt som jag testade att brodera de gröna nyanserna på bladen. På det övre fotot ser man tydligt att det är två olika gröna nyanser men på det undre smälter de in i varandra. Därför gjorde jag om bladen så att alla såg ut som fotot ovan.

Verum goes yllebroderi

Nu ligger broderiet i våtspänn och väntar på att bli monterad. Jag har så många projekt som jag vill starta så det skulle inte förvåna mig om det dröjer ett tag innan jag kommer till skott att montera dynan.

:: den lilla randiga ::

den lilla randiga tröjan

Precis som många kvinnors garderober innehåller den lilla svarta, dvs en svart cocktailklänning, så tänker jag att varje barngarderob bör innehålla in randig stickad tröja. Fast i själva verket så kan det hända att jag helt enkelt stickar sådana tröjor till barn som jag egentligen skulle vilja ha själv. Den här sjömansrandiga lilla tröjan fick min brorson i julklapp.

den lilla randiga tröjan

Eftersom barn ständigt är i rörelse så tänker jag mig att en tunn och smidig ulltröja passar bra att ha både inomhus och utomhus under jackan. Jag började sticka på tröjan kort efter att min Charlotte med fickor blivit klar så jag var bara tvungen att lägga till en ficka på denna också. Tänk att man är 2 år och har en liten hemlig ficka att samla skatter i. Kanske en kastanj eller en legobit. Jag tänker mig att fickan är praktiskt taget hemlig eftersom den nästan inte syns och för att insidan också är randig. 

den lilla randiga tröjan

Garn: Ljusgrå supersoft från Magasin Duett och blå Tides uld-silke från Makeri 14
Mönster: Flax light,  info om ändringar för att passa garnet på min Ravelrysida
Stickor: 3mm till kroppen och 2,5 mm till mudden


den lilla randiga tröjan
den lilla randiga tröjan